Johan Östling är universitetslektor och docent i historia vid Historiska institutionen på Lunds universitet. Hans forskning är främst inriktad på forskning om kunskap, idéer, kultur och politik i det moderna Europa, i synnerhet i Sverige och Tyskland. Han fokuserar på kunskapens plats i samhället och i människors liv, hur den fungerar och sprids i miljöer utanför akademin.
Johan Östling började sin forskarkarriär med den flerfaldigt belönade avhandlingen Nazismens sensmoral: Svenska erfarenheter i andra världskrigets efterdyning (2008).
Efter avhandlingen har han arbetat inom det nya forskningsfältet kunskapshistoria, som i hans fall omfattar universitetshistoria, biografier, historiografi och samspelet mellan ideologi och samhällsförändring.
Johan Östlings inriktning på universitetshistoria resulterade 2016 i boken Humboldts universitet: Bildning och vetenskap i det moderna Tyskland (engelsk utgåva 2018). 2019 tillträdde han en tjänst som Wallenberg Academy Fellow och inom ramen för den undersöker han humaniora i efterkrigstidens svenska och tyska offentligheter.
För att utveckla det kunskapshistoriska fältet har han tillsammans med några kollegor i Lund utvecklat den dynamiska forskningsmiljön Centrum för kunskapshistoria (LUCK). Den är placerad i Lund och har många förgreningar i Norden och i internationella nätverk.
Utöver sina forskningsinsatser är Johan Östling mycket engagerad i det offentliga samtalet där han både genom sitt eget exempel samt mer principiellt hävdat vetenskapens viktiga roll i debatten, inte minst humanioras. Han har på uppdrag av flera svenska forskningsfinansiärer lett ett projekt med syftet att analysera samtidens föränderliga medie- och kunskapssystem för att ta reda på hur man bäst kan underlätta och stimulera humanisters och samhällsvetares samverkan med det omgivande samhället.
Med forskningspriset för 2021 vill Einar Hansens forskningsfond belöna Johan Östling för hans olika insatser för humanioras ställning på båda sidor om Öresund.
Det svenska hederspriset tillfaller Carita Paradis som är professor i engelsk språkvetenskap vid Språk- och litteraturcentrum på Lunds universitet sedan 2010.
Carita Paradis disputerade vid Lunds universitet 1997 på avhandlingen Degree modifiers of adjectives in spoken British English.
Hennes forskning tillhör den språkvetenskapliga inriktning som kallas kognitiv lingvistik, som ser språk som en integrerad del av människans kognitiva förmåga.
Hennes forskningsarbete är på olika sätt nydanande och har fått stort genomslag internationellt inte minst eftersom hon ofta studerar engelskan i jämförelse med andra språk. Hennes forskning kännetecknas också av metodologisk mångsidighet, där hennes engagemang för korpusanalys har lett till en ny upplaga av den banbrytande London-Lund Corpus av modernt brittiskt talspråk.
Carita Paradis har dessutom mottagit flera utmärkelser och hedersbetygelser. Carita Paradis är därmed en värdig mottagare av 2021 års Hederspris.
ÅRETS DANSKA PRISER
Årets danska pris för framstående humanistisk forskning tillfaller Ph.D. Andreas Bandak antropolog og lektor i komparativa kulturstudier vid Institutet för Tvärkulturella och Regionala Studier på Köpenhamns universitet.
Årets danska hedersprismottagare är lektor emeritus Paul John Frandsen i egyptologi vid Köpenhamns universitet.
Prisutdelningen äger rum i Köpenhamn, i Videnskabernes hus, den 15 november.
Om Einar Hansens forskningsfond
Einar Hansens Forskningsfond stiftades av förläggaren och skeppsredaren Einar Hansen. Fondens styrelse består av forskare från Köpenhamns och Lunds universitet och skall verka för samarbete mellan de båda universiteten. Varje år delas Einar Hansens legat för framstående humanistisk forskning ut till två yngre forskare, en vid Köpenhamns och en vid Lunds universitet. Legatarierna får 150 000 danska kronor var. Årligen delar stiftelsen också ut hederspriser till personer som har gjort bestående insatser på vetenskapens område.
Mer information om Einar Hansens forskningsfond: https://einarhansen.org/
