Den svenska demokratin firar hundraårsjubileum. Första riksdagsvalet med allmän och lika rösträtt hölls i september 1921. I boken Hässleholmskvinnor i kampen för rösträtt skildras personer och organisationer som engagerade sig för kvinnors politiska rättigheter på ett lokalt plan. Bland annat presenteras nya rön om Hässleholms Förening för Kvinnans Politiska Rösträtt, del av en landsomfattande organisation som genom föredrag och namninsamlingar krävde att kvinnor skulle betraktas som politiska medborgare. Boken är resultatet av en forskarcirkel verksam vid Lokalhistoriska Arkivet i Hässleholm, ett av Skånes största föreningsarkiv, och bygger i stor utsträckning på källmaterial som finns tillgängligt där.
Cirkeln har letts av Malin Arvidsson, fil. dr i historia och verksam vid Avdelningen för mänskliga rättigheter, Lunds universitet. Hon forskar om Nelly Thüring, en av de fem första kvinnorna som valdes in i Sveriges riksdag, och kommer att utkomma med en längre biografi om henne under 2022. I denna bok bidrar hon med en kortare levnadsteckning om den socialdemokratiska riksdagskvinnan från Mala, norr om Hässleholm.
Cirkeldeltagare är Per Carlsson, tidigare ordförande för arkivet och har bidragit med ett kapitel om Hässleholm vid tiden för rösträttskampen, Christer Carlson, som skrivit ett kapitel om Hässleholms Socialdemokratiska kvinnoklubb och Olavi Olson, som skrivit om Anna Jönsson – en av de första kvinnorna i Hässleholms stadsfullmäktige. I boken medverkar också Christine Östling med ett biografiskt porträtt av släktingen Maria Schalin, medlem i Frisinnade Kvinnor som propagerade för kvinnors rösträtt i Vittsjö.